Hold Me Down

Nej.

Kanske är det så att vi börjar vakna, och inser att något verkligen inte står rätt till? Kanske är det så att vi börjar förstå att varken antivåldtäkttrosor, heltäckande kläder, "nyckelgreppet" eller det fejkade telefonsamtalet är felaktiga svar på ett felformulerat problem? Kanske är det så att vi nu äntligen börjar fatta att det inte är kvinnorna som konstant ska behöva skydda sig från potentiella övergrepp och på köpet få sin rörelsefrihet konstant inskränkt, utan att det istället är männens syn på kvinnor och deras kroppar som behöver förändras? Kanske. Man får ju i alla fall lite hopp när man ser HannaPees egenkomponerade video från demonstrationen under förra helgen mot våldtäckt och för samtycke.

"Debatten om friande våldtäktsdomar handlar inte om att vi ska sänka beviskraven för ett så grovt brott, utan om att vi måste höja kraven på männen. Män är tänkande varelser och rättsapparaten ska förstås avkräva dem både ansvar och förklaringar för sitt beteende.

Vi ifrågasätter henne, kvinnan, men fortsätter att köpa de mest hårresande bortförklaringar från de misstänkta männen. Och det gör vi för att det fortfarande finns en i grunden djupt fördomsfull syn på mannen som ett okontrollerbart djur.

Det är inte kvinnorna det här handlar om, även om mitt hjärta blöder för varenda offer för mäns våld. Det här handlar om männen. Om skapandet av manlighet, och om en avart av manlig sexualitet som måste granskas och ifrågasättas.

Våldtäkt är inte ett kvinnoproblem längre. Det är ett gigantiskt mansproblem."     

Mannen och skulden - Katarina Wennstam

(Hold Me Down – Mansionair ft. Revier)