Ubud - Temple of Chill

Porque Yo lo Bali : )

Hola a todos! Esto va ser cortito porque escribo desde el movil y el wifi es una caca..
Bali mola y estamos muy bien, disfrutando todo lo que podemos :)

Ire subiendo fotos poco a poco, de momento esto es todo lo que he cobseguido.. tambien os puedo decir que durante el vuelo tuve el placer de entrar a cockpit y bali desde el cielo gracias a mis nuevos conocidos haha, guay!

Dios les Cria y Ellos se Juntan

Dentro de un par de horas llega a  Jakarta la madre que me... cuquicuuuuu : )

Y despues de una noche de sueño reparador, mañana toca Balii !! - Aqui puedo aprovechar a contaros que por casualidades MUY grandes de la vida, ahora conozco a quien mañana sera el segundo piloto del avion que nos llevara a Bali haha. Resulta que ayer de fiesta por aqui en Jakarta, sin ningun tipo de aviso, me vi envuelta en una interesante conversacion con un grupo de pilotos de Lion Air ESPAÑOLES hahaha!!! Dios les cria y ellos se juntan....

Pero a lo que iba... Bali! Durante los proximos tres dias nos podreis encontrar, junto con Johanna (la chica que conoci nada mas llegar a Jakarta que mañana vuelve a Indonesia depues de una escapada a Australia), dando paseos en bici por los arrozales que rodean la ciudad de Ubud, viendo danzas balinesas, disfrutando masajes por menos de 10 euripedos, viendo algun tipo de arte tradicional de Bali (ya os dare mas datellas cuando sepa el que exactament) y visitando templos hindus.

Los siguientes cuatro dias les pasaremos en una pequeña isla de Bali llamada Nusa Lembongan. Tranquilidad, playas blancas, puestas de sol, mas aventuras en bici (!) y relax :)

Si os gusta el plan ya sabeis... ;) Besoo!!

She's Hearing Voices

And we don't read the papers, we don't read the news

Heaven's never enough, we will never be fooled

Bloc Party - Banquet (Jakarta 20/03)

Min kompis Courtney menar att onsdag är dagen med absolut mest potential på hela veckan. Enligt honom är det bara onsdagar som kan bli så oväntat fantastiska- mycket mer än vilken annan dag som helst.

Igår var en sådan dag. Efter att alla mina buddies dissat planen på att se vad som under flera veckor varit en mycket efterlängtad konsert, lyckades jag i sista stund omvända min kompis Courtney. Tillsammans gav vi oss därför ut på äventyr i eftermiddagens Jakarta.

Van som man är att behöva ta sig till en annan stad, utmana den fantastiska vintertågtrafiken, korsa havet till ett annat land, eller bara vandra genom ett oändligt lerfält på Roskilde för att få se lite bra musik, låter det ju inte så jobbigt att gå på konsert på en arena i centrala Jakarta, bara några kilometer bort från ens kontor.

Men. Än en gång. Det är de enklaste sakerna som blir allra svårast i Jakarta. Låt mig exemplifiera. 

Jakarta 17.30 - rusningstrafik som innebär att det hade gått ungefär hundra gånger snabbare att promenera någonstans om det faktiskt hade funnits några doable trottoarer.. Du lämnar kontoret och har planer i någon annan del av staden (självklart håller du ändå dig relativt "nära" ditt område, att korsa staden under sådana omständigheter kommer absolut inte på tal. Jag har hört historier...). Du har nu två val, försöka hitta en ledig taxi och sitta mellan en till två timmar i trafiken, eller, ta motorcykel-taxi (ojek) och hoppas att din tid inte är kommen riktigt än. Det andra alternativet är definitivt mer risky, men oh so worth it! Dock använder jag endast mig av detta färdmedel i nödsituationer, känner inte att jag vill utmana ödet fullt så mycket ändå..

Igår tog jag taxi, framför allt med tanke på att det fortfarande är regnsäsong här och att himlen inte alls såg mysig ut... Taxin tog en timme (fram till första stället chauffören ville lämna av mig på, vilket inte riktigt sammanföll med platsen jag sagt tidigare under färden... Det visar sig att indoneser aldrig riktigt vill säga att de inte vet något, så de bara chansar och hittar på!). Courtney hade mindre tur, eller det beror på hur man ser det. Hans ojek-färd tog bara 30 minuter, men 29 av dem tog plats under monsunregnet...

Men han skulle inte bli den enda som fick lite regn på sig... Promenaden från mötesplatsen (taxin hittade ju inte som sagt...) till själva arenan skedde även den under Jakartas härliga (och framförallt rena.........) monsunregn. Men vi passade på att avsmaka ett par klassiska Bintang-öl på vägen och kunde inte göra annat än att skratta.

Som tur var lyckades vi avrunda promenaden med en skön prutnings-session. (Eller ja, jag är inte så bra på att just pruta...men prutta, det ni!!). Så Courtney fick hantera den där förhandlingen, vilket han för övrigt skötte galant. Bara en Bintang senare hade han fått ner priset till hälften, och vi fick se Bloc Party för den mycket rimliga summan 150 svenska riksdaler. Och vilken konsert det blev! (Den började dessutom bara 3.5 timmar senare än den skulle, men så att..).

Jakarta. Helt enkelt underbart!

Gay Pirates

Gracias a mi amigo Luke (el profe de mates mas molon que he conocido, aunque me siguen aburriendo si me habla de ellas...), por fin vais a  ver una de las playas mas geniales que he visitado hasta ahora!

  

Aunque en parte es un monografico de mi compi surfeando, tambien hay unas imagenes geniales!

Importante que os fijeis en las preciosas vistas que se ven de camino al pueblo desde el coche (en este caso moto).

Fijaros tambien en el puente colgante de madera por el que se pasa en moto, y en las calles del pueblo por las que solo caben motos.

En el video solo se ve el camino y una parte de la playa (la parte donde los frikis quieren ir porque es ahi donde estan las "olas buenas"), por desgracia no hay ninguna imagen de la parte de playa con arena blanca blanca rodeada de montañas verdes y preciosas.

Que aprofiti!

PD. Encended el sonido que la cancion no tiene perdida! (Hot Chip - Over and Over). Y siii tata, puedes hacer mas grande el video pinchando en el "cuadrado" en esquina inferior derecha ;)

PD2. Hoy he visto la rata mas grande hasta ahora dandose un paseillo nocturno por mi calle...

Itchin' on a Photograph

Ibland hamnar man på väldigt oväntade ställen utan att egentligen veta hur eller varför. Det har hänt mig ganska många gånger sedan jag landade här i Jakarta.

The Jakarta Post 19-03-13

Senast idag hamnade jag på bild i en av Jakartas största engelskspråkiga dagstidningar, The Jakarta Post. (Jag har sparat tidningen ja...). Som tur var såg jag inte lika särig ut som jag brukar göra på bild, vilket var en härlig överraskning när jag hittade den här godingen efter att min vän skickat ett sms och sagt "snygg bild i tidningen idag...".

Obviously är jag den absolut minst viktiga personen på bilden (utöver min medpraktikant Simon det vill säga haha), så jag tar inte direkt åt mig någon ära här. Men det är ändå en härlig känsla att få se sånt här och få känna att allt arbete vi lade ner inför och under SIPRI-besöket faktiskt gjorde en skillnad : )

People of the Sun

Tatum, Johannes y Yo en Puncak

Varios factores durante los ultimos dias (semanas?) han resultado en actividad blogera muy reducida. Falta de internet en casa, falta de fotos sacadas con los moviles de los compis porque yo no tengo el mio, falta de tiempo y sobre todo, dos fines de semana extraordinarios :)

Hace dos semanas nos fuimos a pasar el finde a la casa de campo de la embajada en las montañas de Puncak. Vistas perfectas, aire fresco, chimenea en el salon, sauna, juegos de mesa, barbacoa, y mis compis de Danger Squad: Johannes (mi mentor), Per (mi compi de ofi) y Tatum (la novia de Per).

Danger Squad in Puncak

Amanecer en Puncak - Sacado por Per que yo estaba sobada...

Muy importante: subir y bajar la bandera sueca todos
los dias.......

Ese mismo lunes vino toda la embajada para un dia de "team building". Llovió. Y mucho.

Quien soy? :)

Estoy en la foto...Pero no se me ve...

Pero aqui siiii!!

Toda la embajada... y mi brazo

La embajada en seco..

Y el fin de semana pasado toco playa; plantaciones de arroz, playas, libro, surf (.....) y Bintang Time. Este fue tambien un fin de semana que pasara a la historia. Fue el fin de semana en el que Lidia - despues de muchos, muchos tragos de agua salada, varios moratones y un monton de agujetas - se puedo levantar en la tabla de surf por primera vez, yeeeiii!!

Como las olas eran una cacurria (por eso podia estar yo en el agua claro..), mis compis se quedaron en la "terraza" de la playa mientras yo estaba por ahi sufriendo con mi tabla. Y cuando por fin me consegui levantar les vi de pie desde la terraza aplaudiendo y gritando. Y me cai al agua... Y cuando volvi a resurgir (...) tenia a toda la playa gritando y aplaudiendo haha!

Por desgracia esta es la unica prueba que tengo de ese fin de semana. Aqui estaba mirando a un padre que estaba enseñando a surfear a su hijo de... 8 años? Y como el chaval tenia bastante mas aire que yo, me quede a observar y preparar una estrategia...

Y con esto y un bizcocho...!!!

Muchos besos!

Happy Happy Birthday Guillermo!!!

Ya que hoy no voy a poder contactar con mi querido primiii, quiero mandarle un fuerte fuerte abrazo y muchos besos babosos a mi primo Guillermo en el dia de su cumple !!

Hay algunas que no son de chocolate, para que las puedas comer ;)

March 14th, Steak and Blow Job Day...

Indonesian Peacekeeping Center

Precis som min gode office roomie Per informerade mig om på alla hjärtans dag, är det idag dags för Steak and Blow Job Day... Först skrattar man, och sen vill man böla...

På den här ärofyllda dagen firar vi att vår lilla SIPRI delegation åkt vidare efter en lyckad vecka fyllt med hårt arbete. Danger Squad har levererat!

Efter att ha fått uppleva mitt första delegationsbesök på ambassaden, och vara med om hela processen från planering av program till utförandet av det faktiska besöket, kan jag nu säga att jag är väldigt glad och tacksam för att få vara på den här ambassaden. För varje dag som går får jag lära mig något nytt, uppleva nya saker och träffa nya spännande människor. 

Ett besök kräver mycket tid, arbete, tålamod och teamwork. Förarbetet innebär många timmar framför excel och word-dokument, scanern, faxen och telefonen. Besöket å andra sidan betyder långa dagar, improvisation, kommunikation ,trafikstockningar och schema schema schema! 

SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) delegationen som vi tog emot under veckan innebar allt detta - delvis för mig som praktikant, men framför allt för alla anställda på ambassaden som lagt ner massor med tid och arbete. Men det gav mig också möjligheten att träffa otroligt intressanta och kunniga människor, lyssna på deras konversationer och uppleva hur internationellt samarbete uppstår och utvecklas.

Och så har jag fått åka diplomatbil med både flagga och polis-eskort! (Inte varje dag man faktiskt rör sig i trafiken här i Jakarta....).

Roundtable discussions with Indonesian think tank CSIS

Meeting with inspiring researcher Sidney Jones

My Office Roomie Per - 1

Periii - 2

Mys med armén på Peacekeeping Center

SIPRI dinner at the Ambassador Residence

Cruising med flaggan och polis-eskorten

Göran and Me - (Chairman for SIPRI)